Henrika har precis flyttat med sina hårt arbetande föräldrar till Farsta och lämnat alla sina kompisar i hemstaden Lund. Hon är ny i stan och ska precis börja gymnasiet, naturvetenskapsprogrammet. Första dagen i skolan får klassen en uppgift tillsammans med hantverksprogrammet, ett projekt där en elev från vardera klass ska samarbeta. Henrika ska samarbeta med Mira, tjejen hon såg på stan häromdagen. Mira hade gapat och kastat sten efter en pensionär och betet sig fruktansvärt illa. Hur ska de kunna samarbeta? Henrika och Mira är två ytterst olika personer, men de har ändå något gemensamt; oron och rädslan. Miras mamma har problem med droger och Mira får ofta ta hand om henne och Henrika oroar sig ständigt för att hennes pappa ska få ytterligare en stroke.
Detta är Ulrika Lidbos andra roman, den första heter Decembergatans hungriga andar och handlar om Jenny och hennes anorexi, Lidbo fick ta emot Slangbellan (priset alltså) för boken 2009. Lidbo skriver om problem som finns bland ungdomar, om hur det är att vara tonåring i en värld som inte alls är så trygg som man vill att den ska vara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar