söndag 14 februari 2010

Primtalens ensamhet av Paolo Giordano


Primtalens ensamhet är en vemodig och udda kärlekshistoria. Romanen handlar om två ungdomar, Mattia och Alice, som båda bär på mörka hemligheter. Man får följa deras liv från tonåren fram till 30-årsåldern.
Mattias förståndshandikappade tvillingsyster försvann när de var barn och återfanns aldrig. Det var Mattias fel och han bär på en stark skuldkänsla. Alice skadades i en skidolycka som barn och är anorektiker.
När Mattia och Alice möts, känner de båda att de hör ihop, fast med ett avstånd emellan sig som ingen av dem får överbygga. Barndomens upplevelser har märkt dem och gjort dem oförmögna att låta en annan människa komma dem in på livet. Viljan finns, men inte förmågan. Någon enstaka gång är det nära, men ingen av dem kan ta det avgörande steget att lämna ensamheten.
Alice och Mattia är som primtalstvillingar: två primtal som är skilda åt av ett jämt heltal. Nära men aldrig tillräckligt för att verkligen vidröra varandra.

Den första halvan av boken är bäst, där författaren beskriver Alice och Mattias barndom och tonår. Man ser världen genom deras ögon och upplever den ensamhet som båda känner. Men också den samhörighet som finns mellan dem, om den bara får en chans att komma fram.

Författaren Paolo Giordano är fysiker. Romanen är hans debut som han vann Italiens främsta litterära pris för 2008.

fredag 29 januari 2010

Chain mail- Skicka vidare

Chain mail- Skicka vidare var en av de bästa böcker jag läste förra året. Till viss del tror jag orsaken till att jag gillade den så mycket var allt det japanska. Boken är skriven av en Japan, Hiroshi Ishizaki (en mycket populär författare i hemlandet), och handlingen utspelar sig i Japan. Japaner är ju faktiskt ganska duktiga på att skriva skräckberättelser, tänk bara på The Ring (eller Ringu som den heter på originalspråk) som skrämde livet ur mig.

Chain mail- skicka vidare handlar om tre tjejer som får ett mail från en fjärde tjej, Yukari. Yukari vill att de tre tjejerna, som inte känner varandra, tillsammans med Yukari ska börja skriva en berättelse tillsammans på en hemsida. De går alla med på det och de tre tjejerna blir tilldelade varsin karaktär som de ska skriva berättelsen utifrån. De turas om att skriva, där den ena slutat tar den andra vid och så vidare. Berättelsen blir mer och mer spännande och tjejerna blir helt uppslukade av den, vardagen försvinner nästan. Men så börjar historien bli allt mer verklig och otäck, vad är berättelse och vad är verklighet?

Det är en obehaglig historia men man sugs med in i den och kan bara inte sluta läsa. Läs!

torsdag 21 januari 2010

Svenhammeds journaler

Välkomna tillbaka till en ny termin. Nu fortsätter boktipsandet! Kanske kan vi få se nya medlemmar på bloggen under 2010?

Nu i veckan läste jag ut en bok som var nominerad till Augustpriset, men den vann inte, tyvärr. Jag tycker att det är lite ont om roliga böcker just nu och denna bok kan definitivt klassificeras som rolig! Jag är hur som helst glad att den var nominerad till priset. Boken jag talar om är Svenhammeds journaler och den är skriven av Zulmir Becevic. Han har också skrivit boken Resan som började med ett slut som kanske några av er känner till.

Svenhammeds journaler handlar om Svenhammed Muhammed. Vi får läsa hans dagbok, eller journal som han själv säger, för dagbok skriver bara: 1. Hästälskande småflickor 2. Medelålders kvinnor utan män 3. Tonårskillar med kasst självförtroende.

Svenhammed är inte svensk, trots att han kan svenska bättre än alla svenskar, trots att svenska faktiskt är det enda språk han överhuvudtaget kan, trots att han har bott i Sverige hela sitt liv och är född här och trots att han delvis har ett svenskt namn. Pappan, wannabesvennen, ville att Svenhammed skulle vara svensk, eller ”svensklännig” som han kallar det och därav fick han sitt namn, också delvis uppkallad efter Sven på Soss förståss…

Zulmir Becevic berättar på ett lättsamt och otroligt roligt sätt hur det är att bli betraktad som invandrare, men berättelsen skildrar också familj- och kompislivet, livet som förälskad, livet som vilken ungdom som helst. Fast Svenhammed är ju faktiskt lite speciell!

”Jag har fett sabbat namn- fuck you om du skrattar”/Svenhammed Mohammed

tisdag 22 december 2009

tisdag 15 december 2009

Bjorn Sortland


Vad är så skört att det bryts när du säger dess namn? Svaret på gåtan får du om du läser Bjorn Sortlands bok med gåtan som titel, boken kom 2008. Det är faktiskt en av de bästa böcker jag läst. Alla har ett hungrigt hjärta kom i år och den har jag äntligen läst. Bjorn skriver rakt på sak, hans böcker har varit fåordiga och korta, men ändå känns det som om innehållet är större än i vilken tjock bok som helst.

Ämnena i Bjorns böcker är ganska tunga. I Vad är så skört att det bryts när du säger dess namn? blir Markus förälskad i Ingrid som har cancer. Ju mer de lär känna varandra, desto sjukare blir Ingrid. Det är en sorglig bok men samtidigt inte, för den handlar om kärlek.

I Alla har ett hungrigt hjärta har Ina en oro i magen och kanske något annat. En sextonårig tjej slåss med tankar som en sextonårig tjej inte ska behöva göra. Jag undrar hur en 42-årig man kan förstå och gestalta en tonårig tjejs tankar så levande och verkligt. Jag kan inte avslöja så mycket mer om handlingen, men det är verkligen en läsvärd bok.

Det här är böcker som går fort att läsa ut, men de finns fortfarande kvar i huvudet en lång tid.

torsdag 10 december 2009

Flickvännen

Hur ofta har man inte läst böcker eller sett filmer om gangsters och deras liv med vapen och brott? Våldsamma uppgörelser mellan rivaliserande gäng och flykt undan polisen. Nästan alltid är det män som skildras och en manlig värld. Men hur är det egentligen att leva med en gangster?

I boken Flickvännen försöker Karolina Ramqvist ge ett svar. Boken handlar om Karin som är tillsammans med John. Han är gangsterledare och handlingen utspelar sig under några dagar när John är borta på ett "jobb". Karin går omkring hemma i villan och väntar. Hon har utegångsförbud och hela hennes tillvaro kretsar kring att John ska ringa på mobilen och tala om att han lever. Karin funderar på hur det kommer sig att hon, en helt vanlig tjej, har blivit tillsammans med en tungt kriminell man. Hur kan hon älska en man som försörjer sig på brott och våld? En man som hennes familj och vänner tar avstånd från. Är det verkligen så här hon vill leva? Ska hon ta steget att lämna John?

Det är ett långsamt tempo i boken, som speglar Karins långa väntan. Det händer inte så mycket, istället får man ta del av Karins tankar. Som läsare dras man in i boken och funderar över hur Karin valt att leva. Hur kan hon blunda för vad John gör och varifrån pengarna kommer? Bryr hon sig inte alls om offren för Johns våld? Vill hon bara leva ett bekvämt liv och slippa arbeta? Men varför gömmer hon i så fall sina p-piller för John, som ingenting hellre vill än att de ska skaffa barn?

Herta Müller vs Vampyrer (igen)

Nobelpriset i litteratur delas ut till Herta Müller idag, men jag har inte hunnit läsa något av henne än. Ibland behöver man ju något lite mer lättsamt, så istället för att ägna mig åt nobelpristagare i litteratur har jag lite snabbt smällt upp en liten "vampyrbokutställning", endel böcker har redan lånats ut, kul! Skynda att låna de nybeställda Twilightböckerna innan någon annan gör det!

Ps. Låna gärna en Herta Müller också!