Kalle, som egentligen heter Santos efter sin Bolivianske pappa, bor med sin lata mamma och två småsyskon. Pappan dog i en trafikolycka och Kalle känner sig ofta utanför och bortglömd då mamman tycks ägna mer tid åt småsyskonen än åt Kalle.
Mammans nya kille Anders har köpt ett hus ute på landet i Hassela och dit flyttar de allihop. Där träffar Kalle Josef, men Josef är bara intresserad av en sak och Kalle tröttnar snart på honom. Hassela är litet och det finns inte så många andra Kalle kan umgås med, eller som han vill umgås med. Kalle har problem i skolan och råkar ofta i trubbel, därför går Kalle hos flera olika kuratorer för att försöka reda ut sina problem. En dag träffar han Heidi i väntrummet till kuratorn.
Berättelsen är mycket ärlig och väldigt realistisk. Som läsare känner man med Kalle och vill att han ska skärpa sig och ta tag i sitt liv, för vi vet att han kan bli något. Jag sitter och hoppas att han ska sluta umgås med Josef och att han ska hitta någon som han har mer gemensamt med. När Heidi kommer in i berättelsen känns det bra, då har Kalle hittat någon att vara nära och känna gemenskap med, något han saknar hemifrån. Detta är en bok som passar både killar och tjejer alldeles utmärkt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar