Året är 1992, vi lyssnar på The Cure, Nirvana, Blur och Stone Roses i våra freestyles och ger varandra blandband. Lovis har precis börjat gymnasiet och på uppropet ser hon en kille som sitter längst ner i klassrummet frenetiskt ritandes i en kalender, det är Alex. Andra dagen sätter sig Lovis jämte Alex, hon säger hej men får bara tystnad till svar. Lovis skriver ”The Cure” i sitt kollegieblock, Alex svara med att skriva ”Sisters of Mercy”.
”Sedan är lektionen slut och jag reser mig långsamt. Samlar ihop saker, ting och mig själv. ‘Pornography är Cures bästa album säger du’. Nej, ‘Disintegration’, säger jag. Efter den dagen är det vi och världen blir en annan.”
Alex och Lovis hittar varandra direkt och därefter är de som sammansvetsade. Lovis älskar Alex och skulle vilja vara mer än kompis med honom. Alex älskar Lovis överallt annat och kan inte vara utan henne, men han är gay och kan inte älska Lovis så som Lovis skulle vilja.
Lovis träffar killar och blir så småningom också tillsammans med en, men det är hela tiden Alex som finns närmast henne, de kan inte släppa taget om varandra, det är precis som om de är ett. Men det finns något hos Alex som hon aldrig kan komma åt, något som ligger dolt inom honom.
Boken utspelas från 1992 fram till 1995, under den tiden får vi följa Lovis och Alexs relation som är den centrala relationen i berättelsen, men vi får också följa deras relationer med andra personer. Det är kul att läsa om banden de lyssnar på och hur de påverkas av Kurt Cobains död, och hur de påverkas av musiken överhuvudtaget. Musiken är en stor del i deras liv. Detta är en fantastiskt bra bok med starka känslor som passar både killar och tjejer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar